Man upphör inte att förundras över hönsen.
Igår tog jag dem med hit till Värmlands Säby. Först hönan och de två kycklingarna, därefter de två tupparna och hönan Maja senare på kvällen och i sovande tillstånd - när jag tog dem, alltså. De vaknade dock när jag greppade om dem.
För Erk och Maja är det här stället ingen nyhet. Trots att de varit härifrån i ca 3 månader nu, hittade de till hönsgården och tog sig även in genom hålet och Erk trots att han vuxit rätt ordentligt.
För lille kochintuppen Goliat var ju det här stället dock helt nytt! För honom är Södra Råda numera "hemma".
Det var nästan rörande att se hur Erk och Maja betedde sig. När de krupit in genom det ca 30 cm långa hålet in i hönshuset, var det Goliats tur. Han vågade dock inte utan stod och tryckte utanför öppningen. Jag gick ut för att hjälpa honom på traven, men han valde att gå ned för stegen igen. Vilka kommer då ut på gården igen? Jo, Erk och Maja.
Jag går ut ur hönsgården och in i hönshuset den stora vägen genom dörren, där Goliat och de andra gick ut i morse (jag trodde nämligen inte att Erk skulle komma ut genom hålet, varför de alla tre fick gå ut den vägen). Efter mig kommer Goliat och sedan lugnt Erk och Maja på rad!
Jag tror att de förstod att Goliat inte vågade och så följde de efter honom, så att han fick komma in lugnt och ordentligt.
Ja, dessa höns upphör inte att förvåna! Inte underligt att en forskare jämställt deras intelligens med delfiners!
