Julefrid i hönshuset

Dora bredvid och de två kycklingarna under granen.

Idag har friden rått i hönshuset. Efter att inte som planerat åkt till Martin och Lina i Göteborg, gav jag kycklingarna lite extra godis i form av ostbitar, solrosfrön och brödsmulor av deras favoritbröd, samt satte upp en liten julgran, som de också smakade på och tycktes gilla.

Därefter stod jag och tittade på dem ett bra tag. De är helt obekymrade av min närvaro, bara jag inte kommer med kvasten eller så eller, ännu värre, plockar upp en ostbit eller något annat gott från golvet. Då går tuppen nämligen till attack och ska ha tillbaka det goda.

Nu var det alltså advents- och den stundande julefriden som härskade i hönshuset. Efter att ha smakat på granen och de andra godsakerna, lade sig Maja bland alla sina ägg i redet för att värpa. Därmed behövde ingen vara rädd för att hon skulle bli för närgången mot någon kyckling eller hacka efter Dora, som hon gärna vill dominera.

Tuppen å sin sida lade sig i sandbadet innanför pallkragen och vältrade sig  i sanden och torven. Hönan Dora vågade äntligen närma sig honom något, satte sig på pallkragskanten och pickade bort lite sandkorn från hans rygg. Hittills har hon efter att har ruvat och sedan fått sina kycklingar mest undvikit den uppvaktande tuppen. Hon ruggar nämligen och värper inga ägg för tillfället. Dessutom vill hon gissningsvis ha koll på sina kycklingar och ingen tung tupp på ryggen som trycker ned henne mot marken.

Bredvid henne satte sig en av kycklingarna (den som är hennes egen) och iakttog tuppen under tystnad. Inne i buren hade den andra kycklingen lagt sig ner, stoppat in huvudet i ryggfjädrarna och vilade.

På fönsterbrädan står de tre bockarna bruse och mitt i hönshuset granen. Ja, det var riktig julefrid, det!