Melker har flyttat till Ålön

Nu har jag hälsat på rara Melker på Ålön. Han kom mig till mötes med sina två damer och tycktes trivas förträffligt. Nu hoppas jag bara att han inte blir tagen av räven, som fallet blev med den förra tuppen! Jag hade med lite vete och havrekross, som han älskar så mycket och som han bjöd sina damer på!

Fionas nio

Idag flyttade jag ut Fiona och hennes nio små kycklingar, varav en är överförd från Ingeborg och Karamella. Det var nämligen en liten eftersläntrare i ett ägg med ett litet hål i, som jag var rädd att det skulle komma smuts i p g a att Ingeborg och Karamella sprätte omkring så mycket där de låg. Därför lade jag över ägget till Fiona och det kläcktes ganska snart därefter! Idag är hennes små knappt en vecka gamla, men p g a det fina vädret tyckte jag att de skulle ut!

Arton

Här är lilla Arton, sista tillskottet i kycklingfamiljen!

Sjutton små har sett dagens ljus

Det är hönorna Karamella och Ingeborg som har samruvat och nu har det kläckts minst sjutton hönor under dem. Det har gått snabbt efter det att de fick sina förra kullar: Ingeborgs senaste kycklingkull är bara 15 veckor gammal och Karamellas endast 8 veckor. Dem ruvade hon ju fram tillsammans med Fiona, vars tur det för övrigt är att få nya små inom de närmaste dagarna! Fader till de flesta, om inte alla, av de nykläckta är isbartuppen Ivar! Karamella går visserligen med Hamlet, men hon lade sig ju från början på Ingeborgs ägg!

Några av de små, som är ljusgrå, mörkgrå, svarta, brunsvarta, citrongula och någon gul med orange färg på ryggen!

Det blev Terrakotte och Melker

Jag visste ju inte vilken tupp jag skulle sälja, men det blev först Terrakotte; han som var reservpappa till Ingeborgs fyra (som nu är ca 15 veckor gamla). Han har nämligen blivit bortskuffad och tilltygad så illa att slören krympt av ärren från de slagsmål han varit i. Snällare tupp får man dock leta efter och nu hoppas jag att han kommer att trivas på Kronkärrs gård.

Så igår var det dags att leverera en till, nämligen Melker. Snälla, goa och trevliga Melker; Karamellas bror. Han har mig veterligen aldrig varit i något värre slagsmål, men har blivit bortjagad av i stort sett varenda tupp och har gått mycket ensam och kallat på hönor som inte kommit. En mycket trevlig man!

Igår blev det dock klart för mig vem jag måste ta, när jag såg honom hoppa in i ett rede för att para sig med hönan som låg och ruvade där. Ut flög hönan och ett ägg med henne, som gick sönder. Så får det inte gå till, tänkte jag och tog Melker i famnen, där han fick stanna tills vi satte oss i bilen.

Väl framme, verkade Melker finna sig tillrätta med de få hönorna på plats, som nyligen förlorat sin tupp. Jag hoppas han klarar sig nu i huset vid skogskanten.....! Det var inte utan att jag fällde en tår igår när jag skulle åka iväg med honom!

Jag är dock glad att två av tupparna fått ny ägare och egna hönor! Det går inte att ha för många tuppar och jag har fortfarande flera, som inte har någon egen höna och som jag därmed kan avyttra, om någon är intresserad! Snälla, fina och friska tuppar, är det i varje fall!