Maja gör vad hon kan

Maja är min svarta höna med tofs. Redan när hon var kyckling hade jag svårt att ta till mig att hon var en höna. Hon betedde sig som en tupp med sina kraftiga ben, snabba och smidiga kropp och ständigt på språng tillsammans med tuppen eller ensam. Hon åt också ungefär dubbelt så snabbt som försiktiga Dora.

Så blev hon också vad man kallar för Alfahöna. När hon och Dora blivit könsmogna och börjat lägga ägg, började förmodligen också tävlingen om tuppen Erks gunst. Han parade sig gärna med båda två, men ibland undvek Dora tuppen. Varför vet jag ej. Dock ej Maja. Hon var alltid nära tuppen som vanligt.

På pinnen bråkade de ibland om sittplatserna. Satt de på samma sida om Erk hände det att Dora kunde få en kraftig omvridning av sin kam av Maja. Doras kam var något mindre än Majas, och det är Alfahönan som har störst kam. Hon tillät inte heller Dora att putsa sig, när de satt bredvid varandra där på pinnen. Även då fick hon periodvis smaka på Majas vassa näbb.

Så började Dora ruva. Jag tror att hon försökte komma undan Maja, helt enkelt, genom att lägga sig på ägg. Det blev då på både hennes egna och Majas ägg, eftersom de värpt i samma rede.

Dock fick hon inte ligga där i fred, utan Maja fortsatte hoppa upp i redet och lägga sina ägg där. Tuppen Erk gjorde vad han kunde för att få Maja att lägga i ett annat rede, men han lyckades inte få henne på andra tankar. Istället började hon, sedan hon lagt sig bredvid Dora i redet, att rulla in Doras ägg under sig själv. Ibland klev hon helt sonika över, bakom och på Dora för att värpa. Så snart hon värpt sitt ägg, gav hon sig dock iväg ut igen. Hon visade m a o ingen ruvvillighet.

Så småningom började hon dock värpa på golvet - puh! Det blev en rejäl hög med ägg, men fortfarande visade hon ingen ruvvillighet. Dora låg nu både på sina egna och på Majas ägg.

När Dora väl kläckt sina kycklingar ur de ägg som inte frusit i novemberkylan eller var för gamla alternativt obefruktade, så hade hon, efter det att en dött, fått två kycklingar; en som är hennes egen och en som Maja är genetisk mor till.

Maja har dock inte visat någon som helst moderlighet mot vare sig sin genetiskt sett egna kyckling eller Doras egen. Istället skrämmer hon, sedan de alla kommit tillbaka till Värmlands Säby, iväg dem på flykten inne i hönshuset. Sin egen ger hon också gärna ett hack, om hon kommer åt.

Nu är hon en utmärkt värpare, som har värpt dagligen sedan hon lade det första ägget i mitten av september och vet också att få i sig den föda hon behöver, så det kan ju handla om viss konkurrens i födosöket, för det var inte riktigt så när de gick ute.

Nu har kycklingarna vuxit sig tämligen stora och Dora har börjat lägga ägg igen och därmed har hon också börjat tänka på sin egen födoförsörjning i första hand och lämnat kycklingarna att leta reda på sin egen föda - utan mamma. Hon sover också bredvid Maja och Erk i det ena rummet, medan kycklingarna sover bredvid varandra på en pinne i det andra.

Nu har Dora, sedan hon börjat värpa igen, lagt sina ägg i ett rede medan Maja lagt sina i två andra reden. Dock upptäckte jag en dag, efter det att Doras ägg ramlat ned från redet några dagar och låg trasiga på golvet, att Maja lade sig i Doras rede utan att värpa, men däremot rullande ut Doras ägg ur redet. Det tycktes vara enda syftet med att besöka redet. Sina egna ägg i de andra redena lät hon dock ligga kvar....

Detta föranledde mig att sätta upp en list på nedsidan av Doras rede, så att det skulle bli lite svårare att rulla ut äggen. I och med detta har dock Maja börjat värpa i Doras rede istället. -  Går det inte att få ned Doras ägg på golvet, så kan man väl åtminstone lägga sina egna ägg där, om nu Dora går och lägger sig och ruvar igen! tycks Maja tänka.

Ja, den Maja. Hon är en gåta för mig, liksom hennes beteende. Det ingår väl i hönshierarkin, tänker jag. Dora har nämligen nu efter ruvningen och kläckningen efter hennes kycklingar fått något större kam än Maja, så den verkliga tävlingen om Erks gunst har kanske tagit fart igen. Eller också behöver hon proteinet i äggen, eftersom hon värper så mycket. En del ägg som hon haft ned på golvet har nämligen varit tömda på sitt innehåll. Instinkten säger dock kanske Maja att det inte är sina egna hon skall ha sönder.

Det sägs att vissa hönor inte har sin ruvförmåga kvar, utan att den har avlats bort. Kanske är Maja en av dem. Det lär visa sig i vår!

Ja, det är verkliga intriger som utspelar sig i hönshuset  utan att man har en aning om det - om man inte tittar lite mer noggrant..........Ändå är det på det hela taget lugnt i hönshuset, bortsett från att jag måste se till att kycklingarna får i sig det de ska och inte blir bortfösta. Maja gillar också att picka bort lite fjädrar från Erks hals med jämna mellanrum.... Vem skulle väl göra det, om inte Maja?!

Riktigt kallt

Nu har det varit riktigt kallt och imorse när jag kom ut i hönsgården hade allt vatten frusit i alla tre automater / vattenfat jag har där. - 5, var det. Hönorna och tuppen såg ut att frysa.

Jag knäckte isen i den största behållaren och gick hem och fyllde på nytt vatten. Några timmar senare när jag kom ut, hade vattnet åter frusit i den ränna där de dricker.

Nu har jag flyttat vattenbehållaren, så att den står mitt under den infraröda värmelampan, som även lyser på natten för kycklingarnas skull (jag bytte ut den mot en vanlig lågenergilampa när det var milt).

När jag kollade nu på kvällen, fanns ingen isskorpa runt kanten på vattenautomaten, så det borde hålla sig hela natten! Det skall inte bli fullt lika kallt i natt, heller.

Kamouflagefärgade fjäderdräkter

Jag kan konstatera att i det här vädret har kycklingarna osedvanligt bra kamouflagefärger!

Tuppkycklingarna är sannolikt hönor.....

Jag tror att jag vid det här laget kan säga att både Franz Nicolas och Samuel är små hönor. Därför bad jag mina barnbarn om namnförslag när de var här. Nicolas har ändrat sig från att föreslå Lisa som ersättning för Franz Nicolas till att hon skall heta Daisy. Med hjälp av mamma Stina, enades vi till slut om Ester och Nora.

Dock vill jag tyvärr nu bara kalla den lilla brunsvarta för Lisa och den med fläckigt huvud för Flisa.....Fl som i fläck. Det är så enkelt på något sätt. Skall jag komma på vilka namn vi enades om, måste jag tänka till en stund, innan jag kommer på det. Ja, det lutar sålunda åt Lisa och Flisa (Samuel hittade ju faktiskt på Lisa och Samuel tyckte det var ok med Flisa). Hoppas det därmed är ursäktat! :-)

Flisa t v och Lisa t h

Lisa t v och Flisa t h. Lite ludd har de som synes kvar i nacken!

Kan en höna värpa olikfärgade ägg?

Mitt svar på detta är ett obetingat ja - trots vad jag hittills läst om motsatsen. Hur kan jag vara så säker?

Jo, jag har bara två hönor, varav den ena ruvat och kläckt kycklingar. Innan hon började lägga igen, vilket hon gjorde för knappt en vecka sedan och då ägg som alla är turkosa och i samma nyans, lade den andra hönan, Maja, dagligen ägg, av vilka en del var mörka, andra ljusa. Bildbeviset har du här.

Båda dessa ägg är Majas. Äggskalen är svagt gröna på insidan, men de skiftar mindre i grönt nu än på sommaren. Kanske har de antagit en kamouflagefärg?? Det högra ägget har tillsynes också fler porer, eller också syns de bara bättre.

Här är ett till bildebevis, men den här bilden är tagen någon månad efter den förra. Båda äggen är Majas, liksom de  i förra bilden. Dora lägger inga ägg nu, eftersom hon ruggar.