Kryphål

Ja, nu är de inhägnade, men inte alla hela tiden. Jag har kycklingar som bor med sina mammor under verandan. Släpper jag in dessa till de övriga hönsen och tupparna, så får mammorna inte vara ifred.

En höna som haft lite för mycket tuppåhälsningar, har fått bo med de andra under verandan för att hon vill och för att hon där får vara i fred.

Dock stod hennes käresta innanför det nya stängslet i tre dagar, knappt utan att röra sig och bara spanade efter henne. Eftersom jag haft räv på tomten för bara några veckor sedan på gårdsplanen precis utanför min veranda och den räven tog en av hönorna, har jag faktiskt släppt ut just den tuppen (den svarta på bilden med tuppar framför sockenmagasinet). Några till har slunkit ut ibland också för den delen, men majoriteten, kanske 90 %, håller sig innanför stängselnätet.

Det är också så att åker jag härifrån, den hönan är utanför och räven kommer, så löper hon stor risk att gå samma öde till mötes som den andra hönan gjorde. Faktum är att den andra hönan försökte rädda sig genom att springa mot hönsgården, men nätet var emellan. Jag hörde nämligen ett fasligt liv ute på kvällen, sprang ut och såg räven springa iväg samtidigt som den nästan tagna hönan försökte rädda sig mot nätet. Dagen efter var dock räven där mitt på ljusan dag och tog henne....! Mitt framför verandan! Den sprang sedan vägen ner mot kyrkplatsen och åt upp hönan där...

Tas den här hönan, är det dock inte bara jag som blir ledsen. Den svarta tuppen kan få en chock som han inte kommer att komma över. En väninna berättade för mig att hennes tupp hade en allra käresta. När hon togs av ett rovdjur (minns inte viilket), så stod han sedan i tre dygn utan att vare sig äta eller dricka. Sedan dog han. Denne tupp sörjde ihjäl sig!

Jag vill inte heller få moderlösa kycklingar. Tre av kycklingarna togs som helt små av kråkor. De sex kvarvarande har nu vuxit till sig och mammorna lever. Dock lever de säkrare med några tuppar utanför stängslet än innanför, om något rovdjur kommer. Dessa, som alltså får vara utanför stängslet ibland för att skydda hönorna håller sig dock i stort sett ifrån havreåkern.

I det här äppelträdet, som står mitt i inhägnaden, tycker de om att sitta!

Nu är de inhägnade

.....nästan. För första gången sedan jag skaffade höns i maj 2013, har jag varit tvungen att hägna in dem. Detta p g a att bonden, min granne, idag började så och att min flock vuxit rätt ordentligt sedan förra sommaren. Redan då var de begivna på havreåkern!

Nu har inte alla stannat i hägnet. En del har krupit under och en höna såg jag flyga över. Hon tog sats mer eller mindre rakt upp i luften och lyckades ta sig över det 1,52 m höga stängslet. Nu måste jag sätta ett band överst, som avskräcker lite. Måste bara hitta rätt band - gärna ett i nylon. Sedan ska jag om en stund ut med tältpinnar för att förankra stängslet i marken.

Fast de bara varit instängda en dag, tycker jag att ytan redan börjar bli hårt åtgången. På fredag ska det dock bli regn, så då hoppas jag att växtligheten skjuter fart igen! Den markyta som tidigare år varit full av jätteblåklockor riskerar att bli ett hårt packat jordgolv till hönsen, nu när deras disponibla yta minskat till uppskattningsvis max en femtedel mot vad de haft att röra sig på tidigare.

Som tur är, har jag tre rullar nät kvar, så jag kan göra en förlängning av hägnet och låta dem gå in i den och stänga till om den gamla ytan (kanske) för att minska på trycket.

En del till återstår att göra, t ex en öppning vid bortre kortsidan av uthuset. Nu måste jag gå runt hela uthuset på baksidan när jag ska fylla på vatten till hönsen, t ex. Det gäller att hitta praktiska lösningar hela tiden!

Så här såg det iallafall ut idag!

Hägnet fortsätter på baksidan och en bit in i grannens skogsdunge, för att runda uthuset och det lilla buskaget på framsidan av detta. Det är i varje fall fri passage för människor både till utedassen, duschen, klädstrecken och hängmattan (när den kommer upp) men inte inte till jordkällaren.

Foderförrådet

Foderförrådet börjar arta sig. Förra året fick jag upp diskbänken och lite hyllor. Nu skall fler hyllor upp och gärna någon solcellslampa! Ett litet fönster, som är urtaget, ska i igen. En höna har nämligen flugit genom den tomma fönstergluggen och lagt ägg där inne och samtidigt lyckats riva ner en del saker när hon flugit in. Ingen fara så länge det bara är äggkartonger och jutesäckar, men värre blir det ju om det är ägg därinne, vilket är tanken; dvs att jag ska hålla på lite med paketering och ev rengöring av äggen där istället för inne i mitt kök. Åtminstone under de årstider då det inte är minusgrader.

Foderboden är ett gammalt tresitsdass, varför foderbingarna står på dasslocken - inte särskilt praktiskt! Därför ska dasslocken bort och ersättas med en plan skiva, så att jag också kan ställa t ex buren, som skymtar till höger, där.

I vintras förvarade jag  hö och torrt gräsklipp i jutesäckarna, som då hängde i taket och på väggen ovanför bingarna.

Kinesisk hönshållning. Det är rätt många tuppar där också!

Hägn

Snart kommer jag att gå ett steg vidare i min hönshållning, då jag måste hägna in hönsen när grannen Anders Bengtsson ska så på sina åkrar. Det känns faktiskt både lite spännande och som en rolig utmaning! En av utmaningarna blir att få ner kostnden.

Hägna in är ju faktiskt vad de flesta med djur måste göra (om man inte har frigående fjällkor med en oändlig mängd skog omkring sig). Nu är det min tur, då jag håller höns på en ö mitt i i odlingslandskapet. Ett steg närmare bonde, m a o.....?!

Här finns f ö rätt många bra tips för detta, vilket gör att det känns ännu roligare att ta itu med och inte bara ett måste, som jag upplevde att det var innan jag fann den här länken!

Glad Påsk!

Glad Påsk! önskar tuppen Kantarell!

Lite fler bilder inifrån hönshuset

Nu har hönsen börjat värpa igen efter nästan tre månaders vila. Ett nytt rede är nästan klart och är nu det enda som fattas i det nya hönshuset!

Sandbadet skymtar till vänster.

Till höger om bykgrytan står ett foderrör.

Fin utsikt har de också och alla sittpinnar är vända så att de kan se ut genom fönstret och väckas av morgonsolen.

Avstämning av min hönshållning gentemot Jordbruksverkets krav

Har varit inne på Jordbruksverkets hemsida och jämfört de krav verket ställer när det gäller frigående värphöns. Nu är ju inte alla mina djur värphöns, utan en del är tuppar. Eftersom de samsas om samma golvyta, utgår jag från bestämmelserna för höns där. När det gäller reden och mått på och antal reden, så räknar jag givetvis inte in tupparna. 

"Mått och bestämmelser för  frigående värphöns".

1. Golvyta i envåningssystem

Jordbruksverket: Max 9 höns / kvm om hönsen väger max 2,4 kg och 7,5 höns / kvm om hönsen väger 2,4 kg eller mer.

Jag: Oavsett vad mina höns väger (de är rätt små, förutom tupparna), så underskrider jag gränsen med råge, eftersom varje djur har drygt 0,4 kvm var; dvs jag har bara 2,5 höns / kvm. 

2. Tillgänglig yta 

Jordbruksverket: Tillgänglig yta är den yta som hönsen ständigt har tillgång till med minst 0,3 meters bredd och minst 0,45 meters fri höjd." 

Jag: Minsta yta är 1,05 meter bred och minsta fria höjd är 2 meter. Därmed motsvaras Jordbruksverkets krav här med råge.

3. Öppningar till utomhusytorna

Jordbruksverket: Öppningarna till utomhusytorna ska vara utspridda längs hela byggnaden och minst 0,40 meter breda. För varje tusental hönor ska man minst ha öppningar som sammanlagt är 2,0 meter breda.

Jag: Mina höns har fyra vanliga boddörrar, som dagtid normalt sett står på vid gavel (om det inte har varit så kallt att de måst vara helt stängda) och som är 90 cm (3 st) resp 66 cm (1 st) i öppningarna. När det blåser såpass att jag måste haka fast dem, blir mina öppningar 34 cm breda, eftersom det motsvarar längden på de längsta hakar jag har hittat. Kanske kan jag finna en bättre lösning, så att öppningarna blir minimum 40 cm även när det blåser. Denna punkt kommer att uppdateras! Omräknat i tusen hönor, är mina öppningar dock som minst 13,6 meter breda; dvs nästan sju gånger så stora som Jordbruksverkets krav.

4. Golvyta och strö 

Jordbruksverket: Minst en tredjedel av golvet ska vara täckt av strö, dock minst 0,025 m² per höna. Golvet får luta högst 12%.

Jag: Nästan allt golv, dvs gott och väl mer än 1/3, är täckt med strö (halm, hö och torv), utom det som djuren krafsar undan själva i letandet efter frön. Mina golv är också helt plana.

5. Sittpinnar

Jordbruksverket: Om man har fler än 350 höns, får man inte placera sittpinnen direkt över ströet. Dock anses denna placering vara olämplig. Varje höna ska ha minst 150 mm utrymme på sittpinne. För att hönsen ska kunna sitta naturligt ska pinnarna sitta en bit ifrån väggen och inte för nära varandra. Centrumavståndet ska vara 300 mm och avståndet till väggen minst 200 mm.

Jag: Eftersom jag inte är i närheten av att ha 350 höns, får jag ha sittpinnarna direkt över ströet. Jag bryter således inte mot någon regel där, men har tänkt hänga upp mjölkpapp under pinnarna för att fånga upp exkrementerna. Mina höns har ca 25 meter sittpinnar, vilket blir 40 % mer per höna än Jordbruksverkets krav. Dessutom väljer en del att sitta på hyllor, vilket gör att utrymmet på pinnarna per djur ökar ytterligare. Översta sittpinnen sitter 35 cm från väggen och pinnarna har ett tillräckligt avstånd för att ovanförvarande hönas exkrementer inte ska hamna på den nedanför, vilket är avsikten med gles placering. Vad Jordbruksverket menar med centrumavstånd, vet jag inte.

6. Fodertråg

Jordbruksverket: Om det är raka fodertråg ska varje höna ha minst 100 mm plats vid trågkanten. Om det är runda fodertråg räcker det om varje höna har 40 mm plats vid trågkanten.

Jag: Jag har drygt 10 meter raka fodertråg, vilket motsvarar Jordbruksverkets krav på 10 cm per djur. Dessutom har jag ett antal runda fodertråg och ett rör. Jordbruksverkets krav motsvaras därmed med råge.

7. Vattentråg 

Jordbruksverket: Om man har raka vattentråg ska varje höna ha minst 25 mm plats vid trågkanten. Har man runda vattentråg räcker det att varje höna har minst 10 mm plats vid trågkanten.

Jag: Jag har två små runda vattentråg och dessutom två rektangulära vattenbyttor inomhus. Utomhus har jag stora vattentråg. Mina vattentråg inomhus motsvarar inte Jordbruksverkets krav och nya måste inköpas. Räknar jag dock in vattentrågen utomhus, motsvaras Jordbruksverkets krav. Denna punkt kommer att uppdateras!

8. Reden

Jordbruksverket: I fackreden ska varje höna ha minst 0,0125 m². Redesytan ska vara minst 0,075 m² med kortaste sidan minst 24 cm.

Om man har kollektivreden ska varje höna ha minst 0,010 m² och den minsta ytan ska vara minst 0,040 m² med kortaste sidan minst 35 cm.

Jag: Storleken på mina reden tillgodoser Jordbruksverkets krav. Dock har jag för få reden. Ett gammalt skåp står redo att tas i bruk, samt lite andra utrymmen. Några reden har jag fått löfte om att ta hit från ett gammalt hönshus som inte används. Dock har mina höns inte värpt mer än totalt två ägg i vinter. Idag såg jag dock två ägg i redena, så nu verkar de komma igång igen! Nya reden skall därmed iordningställas snarast samt fraktas hit. Denna punkt kommer att uppdateras!

Summering: Av Jordbruksverkets åtta föreskrifter uppfyller jag med råge fem av dem. För tre (vattentråg, bredd på minsta dörröppning samt antal reden) är kraven ännu inte uppfyllda.

Facebookdiskussion avslutad

De senaste två dagarna har jag suttit begravd i Facebook, p g a att jag lade in två inlägg om min köldskadade kyckling. Så satte korsförhören fart och någon kläckte till och med ur sig att jag måste hata alla mina djur. Som tur var tog admin bort hela det inlägget, men idag tog debatten fart igen. En del älskar tydligen att dra ur folk saker tills inälvorna följer med. Det finns ett ord för det där.......

Skönt i varje fall att jag har såpass ordnat för mina höns som jag har. Jag undrar hur många som har drygt 0,4 kvm yta per djur i sitt hönshus. Det är vad jag har just nu. Den rekommenderade ytan för ekologisk djurhållning är 0,5 kvm. Jag har alltså nästan det. Dessutom har de vindskyddet och ca 3 000 kvm att gå och picka, äta gräs, leta maskar och småkryp på.

Skönt också att veta att inget av mina djur har löss, kvalster eller andra åkommer, utan fina och friska fjäderdräkter och därtill är välnärda och pigga.

Facebook har sina fördelar, men hamnar man i sådana här diskussioner, kan hela helgen gå åt. Puh!

Vinter går mot vår och hönsen trivs i sitt nya hönshus!

Det har varit en lång vinter, men nu går det mot vår! Frusna vattenskålar, termosar med varmvatten för att tina dem, kalla kammar och slör hos frusna tuppar p g a att de prompt ville ut oavsett temperatur, är snart ett minne blott.

Hönorna har alla klarat sig bra, men en liten kyckling som hamnade utanför uthuset en natt när det var - 20 grader och jag var där och kollade så att de hade mat och ej fruset vatten, förfrös sina tår.

I går och idag har det runnit smältvatten ur stuprännan, utepumpen fungerar och snön smälter på gårdsplan och åkrar. Då passar det att lägga in lite bilder från den gångna vintern!

Vindskyddet har fungerat bra som matställe hela vintern. Den här bilden är dock tagen under en period med barmark.

Usch, vad det blåser, tycker tuppen!

Efter en tid med barmark faller det plötsligt snö under natten och maten har försvunnit under snötäcket, till hönsens förvåning.

En av tupparna, Stig, hade jag inne i köket flera gånger för värmebehandling. Det var skönt, tyckte Stig! Totalt tog jag in tolv tuppar i köket för att värma deras frusna slör och kammar med dels mina händer, dels värmekuddar. Alla tupparna hamnade mer eller mindre i trance!

Lilla fina, gråa hönan Duva. Henne flyttade jag när hon var kyckling över från en höna till en annan. Den höna hon kläcktes under hade en några dagar äldre kyckling, som hon var ute och sprätte med, vilket gjorde att jag var rädd för den här lillas överlevnad. Under den andra mamman och med ett antal nya små syskon, klarade hon sig dock som synes bra!

Äntligen är hönsens nya hönshus såpass klart att en del höns och tuppar har flyttat in. De tycks finna sig väl tillrätta! Det skulle ha varit klart före den vinter som slog till så plötsligt....Som vintrar tenderar att göra! Bilden är tagen den 22 februari.